.
Jag skriver för att minnas och påminnas....
egna mönster
många medicinburkar blir det
.
Jag trotsar is och halka och ger mig ut med mina halvt förlamade fötter. Går sakta runt huset. Solen strålar. Jag öppnar köksfönstret som står på glänt och tar ut koppen och sedan står jag där i solen och dricker mitt kaffe ända tills tårarna kommer. Så tacksam för denna lördagsförmiddag.
.
Det känns allt lite underligt att JAG snart fyller 40... men jag är samtidigt så glad över att jag gör det. Mitt liv höll på att ta slut vid 37. För tre år sedan låg jag där totalt förlamad och nedsövd. Läget var allvarligt och ingen hade svar på frågorna.
Jag som aldrig tidigare varit sjuk hade plötsligt drabbats av två sjukdomar samtidigt. Den ena gav troligtvis den andra. Den ena får jag fortsätta leva med och det är väl ungefär där jag står idag. I accepterandet av att jag inte vet vad det kommer att innebära.
Nu gäller det att gilla läget om/när de snåriga och svåra dagarna kommer. Ibland biter oron tag i mig och jag blir så rädd för att bli sådär sjuk igen. Eller att mina nära ska bli det.
Jag kan inte alltid välja väg men jag kan tack och lov alltid välja hur jag vill förhålla mig till det. Vissa dagar glömmer jag dock detta. Men idag där ute i solen med kaffekoppen så var det hela så enkelt.
.
Bloggandet har varit en källa till total glädje under detta mitt första bloggår och därför passar jag på att tacka alla er goa bloggare därute som förgyller denna kreativa värld!
Har fått award av
.
TACK!!!
.
.
.Skickar awarden vidare till följande bloggare. För det skrivna ordet. Så skickligt och underhållande och vackert.
.
Vill ni sedan skicka awarden vidare så gör ni som ovan. Länkar till den som skickat den (me!!:))
Länkar till de sju som ni skickar den till och informerar dessa om att de fått en award. Kopierar bilden. Och skriver sedan sju intressanta saker om dig själv.
.
Här följer så mina sju.
-Har flyttat 22 gånger i mitt liv.
-Hela familjen har bott på 40kvm i över två år. Frivilligt.
-Är göteborgare i själ och hjärta men kommer nog aldrig att bo där igen. Tror jag.
-Bor i ett gammalt gult tvåplanshus. Drömmer om ett nytt vitt enplanshus.
-Fixar och dekorerar INNAN jag städar.
-Gillar att möblera om. Gärna direkt när idén ploppar upp.
-Har flyttat en Klippansoffa från övervåningen till undervåningen. Ensam. Direkt var det.
.
.
.
Tack för att du får mig att landa;)Livet är bra skört. En bedrift med klippansoffan=),kvinnor kan!Natti,natti Annica
SvaraRaderaÅh, min vän, ögonen fylls av tårar när jag läser om din kamp.
SvaraRaderaJag förstår din oro om att bli sjuk igen, man vill ju inte uppleva såna hemska saker ännu en gång, men samtidigt kan man inte gå och vara orolig för det som kanske aldrig kommer att inträffa ( jo, det är lättare sagt än gjort, jag vet...)
Jag önskar dig verkligen all styrka och hoppas att solen fortsätter att lysa för dig!
Stor kram!
Hahaha lite rolig läsning du! Klippan soffan....ojojoj
SvaraRaderaTack för att du finns i mitt "bloggliv". Du är den jag tror funnits där för mig från början under mitt första bloggår. Jag är tacksam och glad över det. Ser altid fram emot att läsa dina kommentarer och dina inlägg.....Jag hoppas ju såklart att detta året bli ett riktigt toppår. Du skall börja jobba, vilket kommer gå jätte bra. Skall bli spännande och läsa om detta.
Massa kramar från mig till dig! Anna
Kära bloggvän. Dina ord år så gripande och starka. Mensamtidigt fyllda av hopp och glädje i vardagens små gyllende stunder.
SvaraRaderaGrips av din kraft oc vilja till livet trots alla svårigheter.
Blir så glad över dina alltid så väl valda ord när du skriver hos mig.
Tycker mycket om dig min bloggvän. Kram Lina
Vad vackert skrivet, jag blir tårögd.
SvaraRaderaÖnskar så att du mår bra!
Kul att läsa lite mer om dig också, jösses säger jag bara om att flytta en soffa själv.. i en trappa...
:)
Men vad gör man inte när man vill att det ska hända NU!
Önskar dig den bästa av alla söndagar! Varm kram Marie
Fina! Förstår inte varför vissa personer ska behöva gå igenom så mycket. Du skriver så tårar trillar, man känner verkligen med och för dig. Det är inte alltid lätt att hitta nytt fokus på livet. Men en väldigt stor bit på väg är du ju genom dina vackra mönster och lyckan av en kopp kaffe i solen;) Sen har du ju din fantastiska familj. Förstår din oro, tyvärr kan man inte komma ifrån den. Men försök skuffa den lite längre bak... Gör det du är bra på -se glädjeämnerna i livet.
SvaraRaderaTack för att du finns och delar med dig av livets vedermödor och glädjeämnen.
Varma stora kramar till goaste bruden i söder!
Vilken kämpe du är! Livet kan verkligen förändras över en natt, det går inte riktigt att föreställas sig hur det skulle kännas.
SvaraRaderaJag är glad att jag hittade till din blogg, väntar alltid med spänning på dina inlägg.
Stora kramar C
Vill bara skicka en stor kram till dig! Är här och tassar var och varannan dag men är otroligt dålig på att lämna något spår... Du inspirerar och glädjer, sluta aldrig med det! Ha en underbar söndag fina du...
SvaraRaderaJa man tar så mycket för GIVET när man är frisk...det är först när man blir sjuk som man kanske värdesätter "det vardagliga" på ett annat sätt. Bara det att kunna STÅ där UTE i SOLEN med en kopp ÄR ju underbart!!! Och det är viktigt att ÄVEN om man är frisk TÄNKA på det - då blir Livet till den lilla guldgruva det nu faktiskt ÄR. För egen del försöker jag verkligen tänka på "små ting" i vardagen som "STORA ting" i Livet - det lyckas inte alltid men oftast gör det det, och då kommer den där varma känslan av välbefinnande smygande...säkert exakt samma känsla som du hade där utanför köksfönstret =D Ha en HÄRLIG söndag och MYYYYYYYS! =D (riktigt INNE-väder idag, men vi FUNDEEEEERAR på att trotsa kylan för en promenix...fundeeeerar alltså...;-))
SvaraRaderaTrolda - KRAMAR!!! =D
vackra rörande ord som går rakt in i hjärtat...
SvaraRaderaförhoppningsvis starkare med tiden, starkare av allt det svåra.
appropå stark, jag har gjort precis samma sak men med en ektorp....galenskaper....*L*
pläden i soffan är en DAY HOME..inhandlad på halvapriset för kanske två år sedan...min favorit :)
stor kram!!
Får mig att tänka på hur flyktigt livet är och vad tacksam man ska vara inför alla dagar. Tack för att du finns, du förgyller mina dagar. Dina mönster är så fina och glädjen över att du delar med dig av dina tankar kring livet känns värdefulla.
SvaraRaderaHoppas av hela mitt hjärta att du ska få må så bra som det går och att du fortsätter sprida värme och glädje i bloggvärlden.
"skratt" gillar klippan soffan historien.Kunde vara jag!
Kramar Milla
Tack för så fina ord!
SvaraRaderaKram
Speja
Tårarna är inte långt borta när jag läser ditt inlägg, vet ju att du är så starkt och det du gått igenom ska inte någon behöva göra, men jag fångas och stärks själv att din vilja till att se det positiva och livslusten som hjälpt dig dit du är idag... Sänder mina tankar till dig och att imorgon är en annan dag är ju en klyscha, men när man mår dåligt så är det verkligen så man får tänka ibland, att inte bryta ihop totalt när de där riktiga deppdagarna kommer är en konst, men du är stark glöm aldrig det!!
SvaraRaderaSTor kram Bella
Ibland behövs lite eftertanke i livet när det bara rusar på! Tack! Du fick mig att stanna upp och tänka efter - ta vara på stunden...du vet inte vad som händer i nästa steg! Nu ska jag gå och krama om min familj!
SvaraRaderaKramen.
Vad stark du är som orkar dela med dig! Nu fick jag verkligen en tankeställare.... Jag som själv fyller 40 om ett par veckor och har värsta ångesten för det... Jag är ju helt frisk vad jag vet. Känns patetiskt av mig att känna så när man läser om dig....
SvaraRaderaStarkt jobbat med Klippansoffan tycker jag!
Kraam
Som vanligt blir jag så rörd av dina ord, du uttrycker dig så känslostarkt. Tack för att du delar med dig.
SvaraRaderaSedan börjar jag skratta högt, hur tusan bar du dig åt för att få ner soffan?!
Du har verkligen en helt underbar inställning. Blir rörd av det du skriver, men samtidigt glad över ditt "jäklar anamma".
SvaraRaderaOch en sån underbar idé med ditt vackra mönster på medicinburken. Man kan verkligen behöva piffa upp sådana.
Hoppas du har haft en riktigt fin helg!
Ja tänk hur livet tar sina vägar och man får snällt följa med. Brukar också säga att det där med födelsedagar är en gåva - att man ska fira att man fått ett år till!!
SvaraRaderaHoppas du får må bra nu.
Ha en fin vecka!
Kramar
Tack för att du stärker mig. Du får mig att ta vara på livet, att ta vara på tiden. Att kämpa när det är svårt.
SvaraRaderaDu är GRYM, det känns som jag känner dig å ändå vet jag inte vem du är.
Du ger så mycket utan att veta om det.
Du är en solstråle!
Massor av kramar från mig
Allt jag vill skriva har redan skrivits i inläggen ovan...Du verkar otroligt stark som människa och sånt beundrar jag! Alltid kul att få kommentarer från dig...kämpa på kära bloggvän, you go girl!
SvaraRaderaVarma kramar Sofia
Du har utsatts för en hel del. Förstår verkligen din oro, och den finns även hos mig. Oron över att allt ska rasa samman.
SvaraRaderaÄr så imponerad av dig som kämpar på och ser det positiva i vardagen.
Och du, jag ÄLSKAR dina mönster!Stor kram!
/Jenny
Svårt att förstå vad du gått igen, men jag kan riktigt se mig framför dig när du står där och njuter av livet med kaffekoppen i handen.
SvaraRaderaVerkligen något för oss alla att dra lärdom av. :-)
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter så att vi andra inte måste uppleva dem själv för att bli liite klokare i vår syn på livet.
Kram Malin
Söta Milla, dina ord går rakt in i hjärtat! Det får mig att tänka till över mina egna småkrämpor i detta sammanhang, vad är väl dom mot det du gått igenom! Jag förstår också din glädje för de saker man ofta tar för givet!
SvaraRaderaHärligt med uppskattning genom awards vilket du verkligen är värd och kul att läsa om dig. Jisses... en hel soffa själv! Hur bar du dig åt människa...?? Fast du kanske fått träning genom alla flyttarna :)
Ha en fin vecka
Kram Irene
fine mønster
SvaraRaderaJag vet precis hur du känner det, för det hände mig precis samma sak när jag var 25. Som tur var blev jag helt bra igen och kände under lång tid en oerhörd tacksamhet över att jag fick en chans till.
SvaraRaderaJag är glad över att jag läste ditt inlägg, för åren går och man glömmer... man glömmer att livet är skört och absolut ingen självklarhet. Det är inte heller självklart att må bra och att vara frisk. Vår lilla hund har varit riktigt sjuk de senaste veckorna och även fast hon är bättre nu, är inte faran över än på långa vägar. Man behöver påminnas ibland om att ta tillvara på varje dag, för även om det börjar bli en klyscha, kan varje dag vara den allra sista...
Jag förstår din oro över att bli sjuk igen, men jag tror att du har fått din del av livets svårigheter nu och att resten av din resa kommer att bli som en härlig båttur på ett spegelblankt hav :-).
Många kramar
Beatrice
Åh du ett sånt inlägg här på måndagmorgonen! Du är HELT enorm som sitter & dekorerar om medicinburkarna, vilken VILJA att påverka livet så gott det bara går!
SvaraRaderaTack för att jag/vi får ta del av dig!
Tusen tack för utmärkelsen! SÅdant muntrar upp när man ligger hemma med förkylning. En pluttsjukdom i sammanhanget, men tröttsam dock.
SvaraRaderaJag har ju inte själv varit allvarigt sjuk, men då både min mamma och pappa har varit det så vet jag ändå lite om det.. och det finns en oerhörd styrka i att kunna acceptera det man inte kan ändra på, mannår sinnesfrid och kan använda sin energi till det man kan ändra på.. låter detta flummigt...?
Då kan jag konkret säga: skitsnygga papper!
Du kanske inte har sett lamporna för att det är NYHETER!!!! ;-) Fiiiint ska de va´! ;-) Även mattan var såklart en nyhet...inget gammalt skräp här inte...;-) Jag är verkligen jätteglad för dem och det blev riktigt mysigt o varmt Hemmavid =D Nu har jag putsat alla FÖNSTER på insidan...puh...tror all ljuseldning sotar ner VÄLDIGT...men det är ju så MYSIGT med levande ljus så d får man ju ta =D
SvaraRaderaTrolda - ledig idag =D
Vilka underbara mönster och färger! Jag tycker du gör det så bra med din sjukdom, du är så positiv och uppskattar så mycket ändå!..Förstår ändå om du är lite orolig! Jag är bra på att förtränga saker och det kan vara riktigt bra ibland!:) Läskigt med två sjukdomar! Härligt att ni haft strålande sol! Det behöver vi nu! Ha en bra vecka! Kram :)
SvaraRaderaJa du Milla...ju äldre man blir desto mer inser man vad skört livet är! Det gäller att vara tacksam för att man har det så bra som man har det och ta vara på varje dag och stanna upp och njuta precis så som du gjorde!
SvaraRaderaMåste säga att du verkar vara en riktig kämpe, först att du lyckats landa efter allt elände och sen att du baxar ner en soffa från ovanvåningen till bottenvåningen...vilken Hee Woman!
Kämpa på! Kram
Hej!
SvaraRaderaSå fin och trevlig blogg du har! Mycket roliga och pyssliga idéer! Du gör så fina mönster och blir så klart nyfiken på hur du gör?;-)
Tråkigt att du varit så sjuk, förstår din oro... Du verkar ändå duktig på att se godbitarna i livet!
Hur skall man kunna samla alla fantastiska bloggar man hittar...pjuh;-)
Tack för titten!
Noamaja
Hej du kloka kloka kvinna,
SvaraRaderatack för ett otroligt fint inlägg... och TACK för den fina awarden, jag blir så himmelens glad!!
Världens största och varmaste kram till dig idag
Susanne
Så mycket här i livet vi tar för givet...
SvaraRaderaMina varmaste kramar till dig!
Det är nog många gånger en väldig tur att man inte vet var livet kommer leda en... En del råkar tycks dock drabbas av så mycket mer elände än andra. Min tröst många gånger är att det endast drabbas de som är straka nog att klara av det...ibland vet man inte vad man ska tro.
SvaraRaderaSå stark du är! Här och nu - idag - är viktigast!
Dina mönster är jättefina!
kram Emelie
vill bara säga....Stressa inte om du vill ha tag i tidningen. Den kommer ut i butik först på torsdag.
SvaraRaderaHa en fin dag
Hej! Läste ditt inlägg och blev rörd....vet inte för jag har inte varit medveten om din blogg så länge...vad för sjukdomar du drabbats av? Men jag beundrar din styrka där i sjukdomen....hoppas att du får må bra nu och vara så frisk att man kan leva med det....jobbigt.....stor kram till dej....M
SvaraRaderaVilka underbara mönster, otroligt duktig du är! säljer du dem ngnstans?
SvaraRaderaJust idag betyder dina vackra ord extra mycket
SvaraRaderaAll kärlek
/Jea
Livet är en gåva som man ständigt behöver påminnas om för att inte ta för givet.
SvaraRaderaDu är värd att må bra!
Man får helt enkelt hoppas och hålla tummar och tår. Jag håller tummar och tår för dig.
SvaraRaderaOjoj, en klippansoffa själv. Otroligt!
Sv: Ja jag är ju en liten norrlänning så:)
Allt gott. Kram
Mina ögon tåras när jag läser de du skriver och jag förstår att oron finns där. De är ändå skönt att läsa att du ibland kan "glömma bort de" och verkligen njuta av här och nu. Kram
SvaraRaderaOch din blogg ger så mycket inspiration till oss andra som har våra egna kamper i livet.
SvaraRaderaEtt äpple om dagen.. fast det där stora äpplet skulle jag nog inte palla (fniss) att få i mig. Och ja, jag är så tacksam över mitt jobb & att jag vågade pröva mina vingar.
Jag blir så rörd av att läsa om din historia. Förstår att oron gnager ibland i dig. Men samtidigt tror jag att man hittar stunder och saker man uppskattar mer än innan sjukdomen. Hoppas du finner energi till att göra saker som du mår bra av, och personer som är positiva!! Jag tror det är jätteviktigt!!
SvaraRaderaTa hand om dig nu vännen!
Kram//Ulrica
Att livet ska vara så bräckligt är svårt att förstå innan man varit där. Jag önskar av hela mitt hjärta att du ska slippa oro och funderingar även om även jag förstår att livet inte fungerar så. Men du ska veta att det är en styrka att verkligen kunna se det fina i små ögonblick, en egenskap få förunnad.
SvaraRaderaSkickar en stor styrkekram!
Maria
Sån sanning...vi kan inte alltid påverka,men välja hur vi ska förhålla oss till livet. Sann kämpe i dig!
SvaraRaderaSjälv har jag levt med smärta pga av nackskada sen jag var 11år.
Men,man ska vara tacksam,för att man ändå har de så bra som man har de...
Att ta vara på dom stunderna,när allt är stilla och man känner tacksamheten..-härligt!
Jag blir också alldeles rörd! Du är stark, och det blir man nog när något sånt händer som du varit med om. Ja, usch vad det kan hända, och inte konstigt att du känner oro att bli sjuk igen. Du har ju verkligen varit där!!! Nu tror vi det bästa och hoppas att dina underbara mönster kommer att synas i både New York och Tokyo, ja överallt. Vilken toppenrolig sida, och de passade fint där på Angelina och de andra bilderna! De du visar idag är också ljusvliga. Jag skulle gärna se dem på tyger;)
SvaraRaderaMina allra varmaste kramar till dig!
Karin
Blir rörd och berörd. Så fint skrivet! Och livet får aldrig tas för givet, viktigt för oss alla att stanna upp och bara vara. Kram!
SvaraRaderaJättefina papper!
SvaraRaderaåh, tänk att det blir så där ibland. helt oväntat blir allting helt annorlunda. jag är iallafall himla glad över att du får vara med och för att jag får vara med, både hos mig och hos dig :). söndag eller inte, jag älskar fortfarande våra små konversationer ;). och tack snälla du! vilken fint motiverad award, blir alldeles rörd över det. särskilt när du har så mycket själv. och dina mönster rakt på papper blev alldeles fantastiska ju :)! våriga, glada och vackra. gör precis allting mycket finare ;). om du har/skaffar en rejäl skrivare och investerar i fint papper så kan du nog sälja dem direkt hemifrån (ifall du inte har kommit överens med någon återförsäljare alltså ;) ). vilka spännande 7 saker förresten :). och såklart att du kan flytta berg/klippansoffor när det kniper.
SvaraRaderamånga kramar,
Såååå fiiiiina mönster!!! Och vad kul att få veta lite mer om dig, känner så igen mig i flera av dina punkter = )!
SvaraRaderaDitt inlägg berör så mycket, du goa och kloka!!!
Kram L-L
Jag älskar din blogg, det märks på bloggen, ditt sätt att uttrycka dig, att du har varit med om saker som inte många andra behövt gå igenom.
SvaraRaderaHar bara legat sjuk på sjukhus en gång i hela mitt liv, men då visste ingen vad det var för fel med mig eller om jag skulle bli bra. Jag blev någorlunda hel igen :) Men vissa saker får jag leva med...
Jag kan verkligen förstå att du oroar dig för att det ska hända igen, men det finns antagligen inget man kan göra. Livet blir inte alltid vad man tänkt sig...
Du är en person som inspirerar mig mycket. Är så glad att ha dig som bloggvän!
Och du, känner igen det där med NU!!
Kram Pernilla
Fy sjutton. Mår så dåligt när jag läser ditt inlägg. Ibland är livet så jäkla orättvist, man blir arg och frustrerad. Samtidigt är du så otroligt stark. Du klarar det. Jag vill ofta tänka att saker händer av en anledning men ibland är det riktigt svårt att förstå. Min mamma brukar alltid säga till mig att "Jenny, tids nog får du svaren". Det ligger nog mycket i det. Jag skickar mina varmaste styrkekramar till dig och hoppas att du snart får ro och må helt bra. KRAAAAAAM
SvaraRaderaHej! Härligt att du jobbar med dig själv, håller med dig fullständigt! Hur förhåller vi oss till jobbiga saker som händer gär skillnad.. Lustigt känner även igen mig i flyttar runt = 14ggr..flytta möbler själv..Mattor är bra..omöblering..gillar att förrändring helt enkelt, styla innan städ, precis så! skall länka till din blogg härligt med kloka ord OCH inredning. Må så gott ak/cancan
SvaraRadera