Sovrummet byter sakta skepnad till kontor...
och det rensas
och slängs
och jobbas
och förändras
 |
| det är gott att fira 18-åringar : ) |
De är små
och de är stora
de är spännande
och de är oväntade
de är välkomna
och de är olustiga
de är precis allting
de där förändringarna
konsten ligger väl i hur jag tar emot dem
och blandar då och nu
till en skön acceptans
som snart förändras igen
Det kan vara så att vår son som lämnat boet efter 19 år, vår katt som lämnat jordelivet efter tio år och vår dotter som fyllt myndig bidrar till att förändringens vingar blåser lite extra nu...
att möblera om och byta rum
nja, de förändringarna sker så ofta
att de nästan inte räknas ; )
Förändringar i livet blir det ju vare sig man vill eller inte. Dom man kan påverka själv, brukar ju för det mesta bli till det bättre som tur är.
SvaraRaderaNittonåringens flytt är säkert en possitiv jätteförändring i hans liv och dotterns inträde i vuxenlivet likaså.
Katten däremot...Nja....Trist att lämna jordelivet bara tio år gammal.
Hoppas alla dina, förändringar blir till glädje för dig.
Kram från Åsa.
Oj, ja det var både stora och små förändringar som sker hos er just nu. Det är bara att se tiden an, som vanligt, så brukar förändringarna sätta sig hos en sen.
SvaraRaderaDet ser ut att bli en ljus och härligt kontorsplats för dig.
Kram Victoria
Stora förändringar! Sådana som är viktiga och väntade, men som också kommer med lite vemod i bagaget...
SvaraRaderaKram
Kul att flytta om lite hemma, vi håller på här med.Nu är det gamla kontoret som ska bli kombinerat gästrum/syrum som står på tur.
SvaraRaderaJag tror nog den största förändringen är när barnen flyttar hemifrån. Vemod, saknad och rastlöshet... men också glädje för deras skull. Men så efter ett tag när allt satt sig så inser man att man får jättemycket tid över. Och pengar... haha! :)
Kraaam
Känner igen mig, för egen del en hel del känsla också av vemod. Vart tar åren vägen. Barnen var ju precis små och ändå stor glädje över hur fina de är och vilka möjligheter som kan öppnas. Varma kramar
SvaraRaderaKänner igen mig, för egen del en hel del känsla också av vemod. Vart tar åren vägen. Barnen var ju precis små och ändå stor glädje över hur fina de är och vilka möjligheter som kan öppnas. Varma kramar
SvaraRaderaJa det är alltid en utmaning att tackla de olika förändringarna. Min son också 19år är på väg ut iaf med ena foten (kanske kommer han tillbaka efter ett sabbatsår men det vet man inte) så med hoppet att han dyker upp om ett tag igen så känns det mest bara spännande ;) Rensning av rum är däremot något som hamnar högt på min "gilla lista" - lyckos dig! Ja nu är jag tillbaka i bloggsvängen igen så är du sugen är det bara att kika in hos mig igen.
SvaraRaderaKram Ullis
Åh stora förändringar med barn som flyttar, det känns nog i mammahjärtat. Då är det nog bra att flytta om lite hemma, förändra, förbättra och göra fint.
SvaraRaderaKram och ha en fin helg.
Ps Förstår att du sörjer katten Ds
Förändringar är jobbigt men också förnyande.
SvaraRaderaKul att du gillar min blogg!
Kramen!
Förändringar, jag gillar dem, för det mesta, i alla fall när det går framåt på något sätt.
SvaraRaderaKram
Att lära sig att ta och hantera förändringar är ju nödvändigt om man ska överleva, de händer ju hela tiden och ofta utanför ens egen kontroll. Därför är det ju extra skönt med förändringar som man själv kan råda över!
SvaraRadera/Frida
Förändringar kan vara bra och samtidigt hjärteskärande besvärliga. Med 17-årig dotter som just nu är inne i värsta frigörelseprocessen, för vilken gång i ordningen vet jag inte, och som nästan bara pratar om den dagen hon fyller 18 (i januari) och kan göra som hon vill! Jag står här och undrar var den lilla tjejen tog vägen?
SvaraRaderaMen det blir bra, där någonstans och någongång.
Att förlora husdjur är jobbigt, väldigt jobbigt. Det blir tomt efter de små vännerna :(
Förstår att du behöver aktivera dig och göra fler förändringar, det kan säkert bara bli hur bra som helst!
Ha det fint!
Kram Suz
Det är härligt att rensa och slänga och ändra och fixa :)
SvaraRaderaÅh vad ledsamt med er supersöta katt - beklagar verkligen! Förstår om det känns underligt nu när "Lilleman" lämnar boet...jag bara fasar för den tiden själv, men det lär väl dröja ett tag förhoppningsvis...;-)
SvaraRaderaTrolda - kramar =D